Öka synlighet, tydlighet och genomslag

Institution vid GU: 

Department of Business Administration, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden 

Institution gemensam med Chalmers: 

Department of Mathematical Sciences, University of Gothenburg and Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden

Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset

Om du vill affiliera dig både till Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, lägg in det som två olika affilieringar: 

a) Department of Surgery, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden 

b) Department of Surgery, Sahlgrenska University Hospital, Region Västra Götaland, Gothenburg, Sweden

Som anställd vid Göteborgs universitet har du en skyldighet att registrera dina vetenskapliga publikationer i universitetets publikationsdatabas GUP. Databasen utgör sedan bas för bibliometriska uträkningar, men gör även din publikation sökbar i exempelvis Supersök och den svenska publikationsdatabasen Swepub. Du använder ditt x-konto för att logga in.

• Registrera publikationer i GUP
• Swepub

En möjlighet att göra din publikation tillgänglig är att lägga upp en kopia i universitetets fulltextarkiv Gupea. Om din artikel är publicerad öppet tillgänglig är du fri att lägga upp en kopia. Om artikeln är bakom betalvägg kan du behöva vänta ut en embargoperiod. Via Sherpa Romeo kan du kontrollera huruvida förlaget har embargoperioder. Det är biblioteket som lägger upp filen i Gupea, varpå en länk läggs i GUP och artikeln blir sökbar via exempelvis Google.

• Publicera med öppen tillgång
• Sherpa Romeo

Ett sätt att öka spridningen och tillgången till din text, särskilt om den inte är publicerad med open access, är att ladda upp den i ett ämnesrepositorium.

Praktiken är olika vanlig inom olika ämnesområden, men ett repositorium som exempelvis arxiv.org är centralt för spridningen av publikationer inom sina ämnesområden (främst delar av naturvetenskap, matematik och datavetenskap).

I vissa fall laddar författaren upp manuskriptet (pre-print) samtidigt som det skickas in för bedömning till en tidskrift eller konferens. Det är viktigt att hålla reda på vilken version av publikationen som får laddas upp och hur snart efter publicering (se avsnittet om Förlagsavtal och licenser).

Publicera med öppen tillgång

Forskningsdata från dina projekt blir synliga och möjliga att återanvända av andra forskare om du tillgängliggör dem. Det kan göras genom att data kan laddas hem fritt från en databas. Om forskningsdata innehåller uppgifter som inte kan göras fritt tillgängliga (till exempel personuppgifter), kan data synliggöras genom att information i form av metadata finns i databasen. Därigenom kan andra forskare få reda på vad som finns och få ta del av och eventuellt återanvända materialet under ordnade former. 

Ett sätt att göra forskningsdata synliga och lätt citeringsbara är att publicera dem med en kort beskrivning i en så kallad datatidskrift (data journal). Kontakta forskningsdatastödgruppen via någon av länkarna om du har fler frågor om datatidskrifter.

Publicering och tillgängliggörande av forskningsdata (Medarbetarportalen)

Ett sätt att öka synligheten för dig som forskare och att göra det lättare för andra att få reda på mer om dig i din professionella roll är att starta och regelbundet uppdatera ett urval av forskarprofiler. Förutom profiler på olika akademiska sociala nätverk och andra sociala medier finns en del platser där det kan vara bra att synas:

Universitetets webbplats

På din kontaktsida i universitetets webbplats kan du lägga till en kort beskrivning av dina arbetsuppgifter, dina kompetenser och forskningsintressen. Du kan också ladda upp en bild. Här syns dessutom en lista över dina publikationer, förutsatt att de finns i GUP (inhämtade från Web of Science eller Scopus eller inrapporterade av dig).

Kontaktsidan är inte bara en möjlighet för dig att presentera dig, utan kontaktuppgifterna och det faktum att sidan finns är en bekräftelse för besökaren på att du är anställd vid Göteborgs universitet. Om det dessutom finns information om dig på sidan som går att knyta till annan tillgänglig information (som forskningsintressen och publikationer) kan besökaren känna sig trygg med att du är du.

ORCID

Du kan skapa en profil hos ORCID. På din ORCID-sida kan du lägga upp en beskrivning av dig själv, ett kort CV och en lista över dina publikationer. Flera tidskrifter hjälper till med att skicka information om din publikation direkt till ORCID om du anger ditt ORCID-nummer och ger dem rätt att ändra på din profil.

Google Scholar

Via en användarprofil på Google Scholar kan du, förutom att till exempel bevaka vissa stående sökningar, också hjälpa Google Scholar att samla dina publikationer och korrekt koppla dem till dig. Därigenom får du också en översyn över vilka citeringar som finns till publikationerna. I övrigt är det begränsat vilken information du kan lägga till, men du kan till exempel koppla profilen till din e-postadress vid Göteborgs universitet.

• Uppdatera din kontaktsida vid Göteborgs universitet i verktyget POP (Medarbetarportalen)
• Skapa eller uppdatera en ORCID-profil

Ett sätt att få uppmärksamhet för din publikation som ibland kan vara effektivt är att sprida information om den via sociala medier eller via de sociala nätverk som särskilt riktar in sig på forskning.

Allmänna sociala medier

Om du har en närvaro på något eller några sociala medier kan det skapa synlighet för din publikation om du lägger ut information om den där. Skriv gärna något kort om vad som är dina viktigaste resultat. Använd eventuellt hashtaggar och glöm inte att ange dina publikationers DOI eftersom det gör att tjänster som mäter synlighet i sociala medier fångar upp om andra skickar vidare ditt inlägg eller utgår ifrån det för att skriva egna.

Ta gärna hjälp av andra (t.ex. kollegor, kommunikatörer) för att sprida ditt inlägg eller för att själva tipsa i inlägg. Och tänk gärna på att på liknande vis hjälpa dina kollegor att sprida information om det de publicerat. 

Akademiska sociala nätverk

Sociala nätverkstjänster som specifikt riktar sig till forskare, till exempel Research Gate och Academia.edu, kan vara effektiva sätt att nå ut både till ditt nätverk och till andra som har intresse av liknande forskning. Precis som andra sociala medier är dessa tjänster kommersiella och har en affärsmodell som bygger på att du laddar upp material hos tjänsten och till exempel läser och laddar ner andras material. Ibland kan tjänsten skicka e-post med information om hur andra har interagerat med ditt material och om andras publikationer som kan vara av intresse för dig. 

När du skapar en profil hos dessa tjänster kan du – ofta med tjänstens hjälp – koppla dina publikationer till profilen. Du kan också, om ditt avtal med förlaget tillåter det, parallellpublicera en version av publikationen hos tjänsten. Genom att följa andra forskare uppmärksammas du på deras nya publikationer och de som följer dig kan på samma sätt få tips om det du publicerat, vilket leder till ökad synlighet för publikationen. Din publikation och profil blir också sökbara i allmänna sökmotorer som Google och Google Scholar.

Linkedin kan fungera som ett komplement till Research Gate och Academia.edu men har större fokus på arbetsmarknadskontakter än på vetenskaplig kommunikation.